fredag 24 april 2009

Fredagstema - övergivet

Sista temat från Västmanländskan är övergivet. Ett svårt tema att skriva om eftersom det kan vara så många olika saker som är eller blir övergivna.

En första tolkning blir en rent personlig sådan. Just nu har min motivation på jobbet övergivit mig. Jag började på ett nytt jobb i februari efter att ha blvit varslad från Volvo i december. Jag är så klart väldigt glad att jag fick ett nytt jobb så snabbt och det är eller kan i ala fall bli en bra tjänst. Men just nu har jag bara inte motivationen. Beror kanske på att detta är en situation jag inte valt själv. Jag har så klart valt att tacka ja till tjänsten, men jag valde inte själv att sluta mitt förra jobb. Det beslutet fattades åt mig. Sen beror det nog också på att den tjänst jag har nu är helt ny både för mig men också på företaget. Ingen vet riktigt vem som ger mig uppdrag eller vem som är min närmsta chef. Det gör att allt blir lite komplicerat och jag vill ha ordning och reda och veta vad det är som gäller. Men vi får hoppas att den motivation som just nu övergivit mig kan komma tillbaka.
Den andra tolkningen får Albin hjälpa till med. Igår efter middagen var alla barn som bor på vår gata ute och lekte. De spelade bandy, cyklade, promenerade med dockvagnar, jagade varandra mm mm. Albin och jag gick ut en liten stund för att vara med och leka, eller rättare sagt för att han skulle vara med. Han tog med sig sin lilla bandyklubba och en boll. Men när vi väl kom ut på gatan så blev han stående vid vår brevlåda och tittade på när de andra pojkarna spelade. Modet övergav honom. Jag frågade om han ville att jag skulle följa med honom fram men det ville han inte. Efter en stund hände det något längre bort på gatan och alla barn sprang dit för att titta. Då, när alla andra hade övergivit bandymålet så tog Albin mod till sig och gick dit. När de andra barnen kom tillbaka så stannade även Albin kvar och lekte lite till. Han vill leka och delta på sina egna villkor och är inte ett barn som kastar sig in i leken. Han tar det i sin egen takt.



Hoppas alla får en underbar fredag och en underbar helg.

13 kommentarer:

Annika sa...

Hoppas motivationen kommer, mia. Det är ju inte så kul.
Jag förstår att allt känns luddigt för dig om det är så pass ostrukturerat. HOPPAS det blir bättre!!
Och sen den lille Albin! BRA att han tar det i sin egen takt. OCH att han sen var med. Det är inte lätt att stå utanför och titta på och VILJA vara med. Men det verkar som Albin fixade det hela galant!
Ha en fin helg!
Kram!!

Mia sa...

Annika; Ja jag hoppas också att motivationen kommer tillbaka. Jag vet att jag kan göra ett bra jobb men allt blir så mycket lättare om förutsättningarna är bra.
Albin är precis som mig i samma ålder. Det gör lite ont i mig att se att han inte vågar när han vill men han får ta det i sin egen takt. Men som du skrev, det viktigaste är att han är med och på sina villkor. Kram!

Musikanta sa...

Jag fick nästan tårar i ögonen när jag läste om din Albin - som du kanske vet har jag ett barnbarn som snart fyller 22 månader. Ungefär lika gammal som din yngste tror jag...(Min yngsta dotter, Mirren, fyller 33 i december)

Vilken fin mamma han har som inte pushar honom utan bara följer med och låter honom vara som han är.

Hoppas att det ordnar sig med det nya jobbet. Det tar alltid en viss tid innan man vänjer sig!

Trevlig helg och en varm kram/M

underytanjag sa...

Så skönt att han vågade sig fram till slut det gör så ont att se sina barn lite utanför

Västmanländskan sa...

Vilken bra tolning av temat. Det är så mycket som kan vara övergivet. Hoppas din motivation kommer tillbaka. Trevlig helg!

Anonym sa...

Jag hoppas att din motivation till jobbet kommer tillbaka. När du blir lite varm i kläderna så blir det helt säkert bättre. Det är alltid lite ovant i början och jag brukar säga att det tar ungefär ett halvår innan man känner sig hemma på ett nytt jobb. Lycka till och trevlig helg! Kram.

Taina sa...

Motivation kan vara svårt att finna "bara så där". Du har ju analyserat orsakerna till det så mitt förslag är att du rakt på sak tar upp det med HR och förklarar situationen! Viljan finns ju och ska företaget ha någon "nytta" med de anställda, så är motivationen en mycket stor del i det!
Lille Albin då...plutten. Men han fann ju sig till slut.
Ha en trevlig helg. Hörde av chefen att det ska bli fint i Gbg i helgen ;)
Kram

Mia sa...

Musikanta: Ja Lillmirren kommer jag ihåg! :-) Jag vill verkligen inte tvinga in Albin i en situation som han inte känner sig trygg i. han får ta det i sin egen takt. Kram!

underytanjag: ja det var härligt att se att han var med i leken till slut. han behöver lite tid på sig bara. Kram!

Västmanländskan: ja jag hoppas hitta tillbaka till motivationen. Trevlig helg!

Maisoui: ja det stämmer säkert att det tar ett tag innan man känner sig varm i kläderna. Det är bara väldigt ovant att vara ny på jobbet efter 7 år på samma ställe. Kram!

Taina: Tack för goda råd, du är en klok kvinna. Jag ska ge det ett litet tag till och om jag inte känner att det blir bättre så tänker jag absolut prata med HR. Ja Albin följde med i leken till slut, i sin egen takt. Skönt att se. Vi ska få 20 grader o sol imorgon så det blir premiärgrillning. Kram!

Grekland nu sa...

Det gör så ont i mej när jag ser barn som står bredvid och kanske inte får vara med, det har jag upplevt in på skinnet när dottern var mobbad i 6-an. Då tror jag verkligen hon kände sej övergiven många gånger. Men ibland är det ju så som du skriver att man bara behöver lite mer tid och att få göra saker på egna villkor, som din lille kille. Fint inlägg - ha en trevlig helg!

Jemayá sa...

Usch, jobbigt att jobba utan motivation. Hoppas det snabbt blir klarare med allt och det börjar rulla på bättre. VAd fint av dig att inte tvinga Albin till något - och fint av honom att sen ändå våga fram. Trevlig helg!

Emmama sa...

Vet precis hur det är med motivationen! Vi har haft en tuff period på jobbet och vissa dagar har jag knappt fått nåt gjort. Sen plötsligt är den där och man rushar undan en massa, sen borta igen. Vet inte vilka råd jag kan ge annat än att vänta in den och skapa lite rutiner på jobbet att hålla sig till som gör att i alla fall lite blir gjort och kanske känns lite kul..? Det har funkat för mig!

Fint du skriver om din son också!

Kram!

Anonym sa...

Visst är det svårt att hitta motivationen när det inte är klart vad ens arbetsuppgifter är - känner igen det mycket väl! Det är ju svårt att själv veta om inte ens arbetsgivaren har ett hum om vad eller hur något ska göras!
Jättesöt historia om Albin, jag förstår att han var lite blyg för de stora barnen...
Kram och ledsen att jag varit så dålig på att kommentera på sistone!

Marianne sa...

Hoppas verkligen att du hittar motivationen och jobblusten snart igen!

Stora kramar!