onsdag 9 december 2009

Det lackar mot jul

Sakta men säkert kommer vi närmare och närmare jul. Som alltid går det nästan lite för snabbt och det är nu i alla fall jag kommer på en massa saker jag vill ha gjort innan jul. Men det brukar lösa sig. Ett säkert tecken på att julen är på väg till Göteborg i alla fall är att Julmarknaden på Liseberg slår upp sina portar. Vi har varit där varje år tror jag sen vi flyttade hit. I år bestämde vi oss för att gå dit en vardag efter jobbet för att slippa trängas på helgen och det visade sig vara ett lyckokast. Det var väldigt lite folk så vi slapp trängas och barnen behövde inte stå i kö till några karuseller. Vi åt lite mat på vårt stammis-ställe (plättar till barnen och club sandwich till mig!) och avslutade med att åka upp i Lisebergstornet och titta på utsikten. Underbart!

I helgen tog vi in granen och barnen tyckte det var väldigt roligt att pynta den och de vill att den ska vara tänd hela tiden. Det är ingen stor gran en det är en gran!


Som jag skrivit tidigare så älskar våra barn Mora Träsk. Den senaste tiden har de hållt egna föreställningar för oss. Vi ska sitta på golvet och de sitter på varin liten stol. Albin säger precis som Leif innan varje låt och är stolt som en tupp! I helgen blev det flera föreställningar och i morse ville Albin köra en innan dagis. =)

fredag 4 december 2009

Mormors backe

Under hela min uppväxt bodde mormor och morfar på gångavstånd från mina föräldrars hus. Vi kunde till och med se mormor och morfars hus på vintern mellan träden. För att komma till mormor och morfar gick man runt fotbollsplanen, förbi stora lekparken och upp för backen. Sen var man framme, en promenad på ca 250 meter! Backen upp till mormor och morfars hus var och är fortfarande ganska så brant och det är en perfekt pulkabacke på vintern. Vi kallade så klart alltid den backen för mormors backe eftersom mormor bodde precis ovanför den och det namnet anammades av alla barn som åkte pulka där. Jag tror inte alla visste varför den kallades för mormors backe men det var helt enkelt så den hette. Om den heter det än idag vet jag inte, hoppas det.

Den förskola vi gick på låg bara 50 meter från mormor och morfars hus och som gammal förskolelärare så kom mormor gärna och hälsade på där och lekte med alla barn. Både min och min brors klass gick hem till vår mormor och morfar på utflykt på vårterminen. Mormor bjöd på saft och hembakade bullar på altanen. Efter fikan lekte vi i deras trädgård.
Min mormor är en på miljonen.