Den första idrott jag utövade var gymnastik om jag inte minns fel. Jag tränade det och balett när jag var liten. I gymnastiken hade vi en underbar ledare som hette Eva Nilsson. Alla i gruppen ville se ut som Eva när vi blev stora. Hon hade långt brunt hår och fräknar. I balett hade vi en dam som hette Marcela Kepka. Hon var från Polen (tror jag) och hon var sträng. Så pass sträng att jag slutade med balett och började med jazzdans istället.
Man ska ju prova på en massa olika saker när man är barn och en sommar fick jag och mina kusiner ett infall att vi skulle gå på fotbollsskola. Jag vet inte hur vi kom på den galna idén men vi gjorde det. Inte vår grej! Det första jag gjorde när bollen kom emot mig på en match var att sätta upp händerna framför ansiktet och slå bort den. En bra idé om det hade varit volleyboll kanske...
När intresset för dansen och gymnastiken falnat började jag och min bästa kompis då, Emma, träna friidrott. 800 m blev vår gren. Fy vad trist det är att springa 800m! Jag tyckte det då och nu skulle jag aldrig få för mig att göra det. Det är för långt för att man ska kunna spurta hela tiden och för kort för att kunna springa i normal takt. Vi var aldrig särskilt duktiga men vi hade väldigt kul. Vi åkte på tvälingar och läger, bland annat till Prag. Vi hittade våra egna stigar att springa på när det var uppvärmning på träningen och ibland smet vi ner och satte oss på en brygga vid havet och pratade istället för att springa. Inte de mest dedikerade medlemmarna i friidrottsföreningen men roligt hade vi. På en tävling fanns det inga från vår klubb som kunde springa 60 m häck just den dagen och ingen som kunde kasta diskus. Emma ställde upp i diskus och jag i häck. Jag kom sist trots att en tjej trillade och slog en kullerbytta. Emma kastade diskusen rakt in i stolparna som håller upp skyddsnätet. Som sagt, vi var inte så duktiga men vi hade kul!
På gymnasiet började jag träna gruppträning istället och fortsatte med det i många år. Aerobics, step-up, spinning, intensivgympa mm mm. Jag höll på med detta tills vi flyttade från Kungälv och fick barn. Då fanns inte riktigt tiden eller pengarna till ett medlemskap på gym. Jag har verligen saknat just gruppträningen för det passar mig så bra som träningsform. Att planlöst gå runt mellan maskinerna på gymet passar inte mig. Jag tar inte ut mig och blir inte motiverad. Nu har jag äntligen hittat tillbaka till träningen och har regelbundet börjat gå på bodypump och försöker springa 3 gånger i veckan. Det är så skönt! Jag blir så mycket piggare och mår bättre. Innan jag slutade på Volvo så såg jag till att använda friskvårdsbidraget och med det bidraget betalar jag 170:- i månaden för all träning på SportLife. Inte fel!
Det ska bli spännande att se vilka sporter våra barn fastnar för. Jag är öppen för nästan allt förutom ishockey. Våra grannars pojke tränar det och det är träning 4-5 gånger i veckan mellan klockan 20-22 på kvällarna. Var och varannan helg är det cup och det innebär många timmar inne i en kall ishall både lördag och söndag. Utrustningen väger bly och kostar skjortan. Tacka vet jag schack!
Ett snabbt hej från Stockholm!
1 vecka sedan
7 kommentarer:
Haha, jag är precis likadan som du när det gäller fotboll. Är rädd för bollen. Den kommer ju så snabbt och hårt. Och plötsligt inser jag varför jag alltid gillat volleyboll. Det är ju en naturlig instinkt hos mig. Att slå bor bollen. Långt bort ...
Vad kul, Mia! jag tränade också friidrott när jag var ung. Ganska duktig på diskus faktiskt. Som 12-åring låg jag på 7:e plats i Finland i min åldersgrupp. Men en dag när jag fick se de "verkliga" diskuskastarna så slutade jag! De såg ju ut som monster på den tiden. Det var mycket anabola på 70-talet.
Har också sysslat med dans hela mitt liv, från balett, jazzdans, step och showdans. På senare år har det blivit Body Balance och Groove. Mina stora intressen. Och löpningen såklart. Det har jag sysslat med heeeela livet och hoppas kunna göra det länge, länge till.
Intressant att se vad barnen fastnar för. Vår pappa åkte runt med oss så vi fick prova alla möjliga sporter. Det var ett bra sätt.
Ha en bra dag!
Kram
Hahahaha jag ser framfor mig dig springades (hoppandes) hack och Emma som kastar diskus. Det later som en syn for gudarna :-). Och schack... ja varfor inte ;-). Lite langdraget att sitta och titta pa bara eller? Fast varmare an Ishocky defintivt!
Vad kul att du kommit igang ordentligt med traningen. Jag haller med om att det faktiskt ar riktigt kul att springa nar man kommit in i det igen. Fast om jag kunde valja sa skulle jag defintivit hellre ga pa step up eller nagon form av aerobic... fast valja kan jag inte for vi har inte rad eller tid for gym just nu. Men det kommer val det med i framtiden!
Springa ar ju gratis och jag gillar att man liksom kommer ut och hem och ar fardig inom en timme...
Kram!!
annaofsweden: jag håller med till 100%! Jag föredrar volleyboll framför fotboll. Jag gillar sporter där man inte befinner sig på samma planhalva som motståndaren. Innebandy och basket gör mig bara arg eftersom alla är ivägen hela tiden. Ett nät emellan är perfekt! Kram!
Taina: Oj vilken disukstalang du var! Men det var kanske bra att du satsade på dansen istället, inte lika mycket doping där! :-) BodyBalance har jag aldrig testat men det verkar himla kul. Kram!
Millan: Ja vi var en syn för gudarna! Men som sagt vi hade roligt hela tiden! Håller med om att det är skönt med löpning att man är hemma så snabbt efter träningen. Det ska vara enkelt för att det ska bli av. Vi får ta en tur ihop i sommar och avsluta med vin på altanen! Kram!
Blir trött bara jag läser detta... fast jag inser ju också, på ett rent intellektuellt plan, att jag säkert skulle orka bättre om jag tränade..
Härligt skrivet, mycket jag inte visste om, men du har tydligen haft roligt i alla fall;-) Visste inte att du var intresserad av schack, vi har ett bräde över hemma ska jag spara det till dig och killarna ???
Kram Mamma
Jag har också dansat balett i min ungdom med mindre framgång och jazzbalett när jag blev äldre med något större. Fotboll har jag spelat en enda gång som lärare mot elever. Jag minns det fortfarande med fasa...
Tyvärr finns det inte jazzdans för pensionärer - det skulle förmodligen locka många eftersom det är vår ungdoms musik. Jag försöker gå promenader men det är så tråkigt när man är ensam och det regnar. MM är inte så mycket för att gå ut och gå när han kommer hem efter jobbet...
Så nu har jag gjort slag i saken och inköpt en spinningcykel som födelsdagspresent. Då kan jag sitta hemma och cykla i lugn och ro och höra på talböcker :-) som en riktig pancho...
Skicka en kommentar