Det går mot sitt slut - hoppas jag!

Och så var det en ny vecka igen. En vecka när vi hoppas att snickaren blir klar med allt sitt arbete med hallen. Det enda som verkar dra ut på tiden är takpannorna eftersom de beställde fel färg på dem. Men det viktigaste är att det blir klart invändigt tills på fredag för då kommer Bjarnes kusin och hjälper oss lägga nytt golv mm mm mm.

Förra veckan åkte vi ner till Blekinge på onsdagen för att stanna över helgen. Bjarne skulle jobba i Olofström på onsdagen så vi släppte av honom där och fortsatte till Karlskrona. Vi hade en väldigt mysig långhelg och hann bland annat med att träffa min mormor och morfar en hel del. Förutom det så badade vi, var ute och lekte i trädgården och i grannens lekstuga (väldigt populär!), träffade Emma och Elias, shoppade lite och åt som vanligt en massa god mat. Både Albin och Oscar älskar att hälsa på mormor och morfar. Så mycket att Albin inatt vaknade vid 03:00 och sa att han ville åka till Karlskrona!

Full koncentration när Mormor-Britta och Albin pusslar

Bubblor är kul!
Elias och Oscar leker tittut!
Albin och Elias på rutschkanan

Helgen som varit

I fredags åkte Albin och Oscar hem till farmor. Det innebar att Bjarne och jag hade en hel helg där vi kunde passa på att sova och göra en massa ärenden. Vi började vår barnfria helg med att gå på after work med en kollega till mig och hennes sambo. Bjarne och jag träffades lite innan de kom in till stan och satte oss på Hard Rock Café och tog varsit glas vin/öl. När kollega med sambo kom så gick vi vidare till Brasserie Lipp. Det var lite lägre ljudnivå där och därmed lite lättare att prata (ett ålderstecken!!??). Vi hade en jättetrevlig kväll med god mat, gott vin och trevligt sällskap. I lördags gav vi oss ut på jakt efter klinkers att lägga i nya hallen samt hyllsystem för förvaringen i den kommande garderoben. Efter 6 timmar kom vi hem med hyllor men inga klinkers. De vi tyckte bäst om var givetvis slut så vi fick tänka om. I söndags morse hittade vi äntligen rätt och köpte ett mörkgrått klinker som är 30x30 cm. Återkommer med bilder när det är klart!

Så här ser det ut just nu. Vi är väldigt nöjda med våra snickare än så länge, de jobbar så himla fort. Om två veckor kommer det vara i princip klart. Då återstår för oss att lägga golvet inne och sätta upp garderober mm.
I söndags efter lunch hämtade vi bus-killarna hos farmor. Allt hade gått jättebra och alla var nöjda och glada. Det får vi göra om! :-)

Byggrapport!

I går när vi kom hem så hade det verkligen hänt saker. Hela farstun var riven och 3 djupa hål för plintarna var grävda. Halva gräsmattan är fylld med bråte som jag hoppas försvinner inom de närmsta dagarna. Det går inte att vara ute där och leka just nu när det ligger brädor med gamla spikar i överallt. I morse kl 07:00 kom en stor lastbil och lastade av allt virke som kommer behövas. Och då menar jag verkligen ALLT virke. Isolering, brädor (det heter inte brädor på fackspråk men jag är ingen fackman!), takpannor, hängrännor mm mm. Jag tror vi får nyttja gästparkeringen ett litet tag innan en del har försvunnit.

Det krävs en del smidighet för att komma in numera!

Ingen mysig lekplats.

En bil kommer lastad!

I går kväll kom Bjarnes mamma hem till oss. Hon ska på möte i Göteborg idag och stannar hos oss tills i morgon. Då tar hon med sig Albin och Oscar hem över helgen. Underbart snällt! Då kan vi passa på att beställa klinkers, skjutdörrar, hyllor mm till hallen i lugn och ro.

Hej då napparna!

I helgen var det en stor dag i Albins liv. Det var dags att ge napparna till Lisebergskaninen! Eftersom han avgudar kaninerna så tänkte vi att det kunde vara ett bra sätt att säga hej då till napparna. Vi har under ett par månader "bearbetat" Albin och berättat att när man fyller 3 år så lämnar man napparna till Lisebergskaninerna för att kaninbebisarna behöver dem. Sagt och gjort, i lördags var det dags. Albin lämnade stolt fram en påse med nappar till Kaninen som i sin tur la dem i en "nappometer" som de har i Kaninhuset. Efter det fick Albin ett diplom för att han varit så duktig. Allt gick jättebra och vi höll tummarna för att det även skulle gå bra på kvällen. Men då kom verkligheten ikapp. Albin insåg sitt misstag, att napparna var bort för evigt och blev hysteriskt ledsen. Efter en hel del tröstande och förklarande att napparna var hos Kaninerna och att skålen där napparna varit faktiskt var tom så köpte han helt plötsligt läget och la sig ner och sov. Sen dess har han inte varit ledsen en sekund över sina förlorade nappar. Duktig kille! Här får Albin sittt diplom av Kaninen. I bakgrunden ser man "nappometern" på väggen.

I slutet på den här veckan ska vi äntligen påbörja utbyggnaden av vår hall. Vi ska bygga ut en 8 m2 stor ny hall. I den kommer vi få plats med en hel del förvaring vilket gör att den nuvarande hallen inte blir så överbelamrad med saker. Vi har haft en väldig tur och hittat en snickare via en kollega till mig. Innan vi kom i kontakt med honom så kastade jag i princip pil på gulasidorna och hoppades att jag träffade någon som var bra. Alla som vi kontaktade hade dock väldigt mycket att göra och var inte lediga förrän efter nyår. Vi vill ju gärna få det gjort innan vintern kommer med overaller och vinterskor i mängder. Och nu blir det så! Det kommer ta 2-3 veckor innan det är klart och sen ska vi med hjälp av Bjarnes kusin fixa golv och väggar invändigt för att spara lite pengar. Så här ser hallen ut idag, kläder och skor överallt. Ser fram emot att lägga ut en bild på den nya strukturerade hallen!


Så här ser utsidan ut just nu med farstun. Men om ett par timmar är den borta. Snickaren börjar riva idag! Det ser väldigt kalt ut just nu för vi har flyttat runt alla blommor och ljuslyktor till altanen på baksidan.

Varsel på varsel

I somras precis innan semestern blev vi informerade om att Volvo Personvagnar kommer säga upp ca 1500 personer. Volvo Personbilar (VPS) som jag jobbar på ska stå för 45 av dessa 1500. Det låter kanske inte så mycket i det stora hela, men eftersom vi totalt sett är ca 200 anställda på VPS så drabbas var 4:e anställd. Vi får inga besked förrän i november och de som då blir varslade slutar vid årsskiftet. I dag läste jag i tidningen att ytterligare 1000 personer ev ska varslas på Volvo Personvagnar. Det är så himla trist att jobba i en organisation där vardagen präglas av en osäkerhet om man har ett jobb efter nyår eller inte. Vi har redan gått igenom ett par liknande svängar med neddragningar och det börjar känns som mer regel än undantag. Flera kollegor har redan slutat och sökt sig till andra säkrare företag. Det leder till att arbetsbelastningen på de som är kvar ökar eftersom ingen ersätts i dagsläget. Men, men det är väl bara att vänta och se. Jag hoppas verkligen att jag inte drabbas. Dels för att jag tycker om mitt jobb, även om det går upp och ner ibland. Och dels för att det bara tar mig 7 min med bil till jobbet hemifrån och 10 min med bil när jag ska till dagis och hämta. Det är värt mycket att ha den närheten och slippa lägga massor med tid på resor.

Nej, nej, nej...poff!

I går när vi kom hem från dagis så hade Albin lärt sig något nytt. Jag är ganska så säker på att han tagit efter några av de större pojkarna, hur som helst så var det väldigt roligt att titta på. Han springer ett par meter och sätter sig sen ner på knä (och glider en liten bit sittande på knä) samtidigt som han säger "nej, nej, nej...poff!" "Poff" kommer när han sätter sig ner på knä. Jag har aldrig sett honom göra det innan och skrattade gott när jag såg det vilket gjorde att Albin fortsatte med det en bra stund till. Sötnos!

Efter mellanmålet fick vi göra ett litet ärende för att avvärja en mindre familjekris. I söndags kväll när vi var uppe på Albin och Oscars rum och lekte så lyckades Oscar gömma Albins favoritleksak Blixten McQueen. Vi letade överallt men kunde inte hitta denna lilla röda racerbil. När det var dags att gå och lägga sig så blev det en hel del tårar eftersom Albin alltid har med sig Blixten och Kungen i sängen. I går morse så var Blixten det första Albin frågade efter. Bjarne sa att Blixten hade åkt till affären och handlat för att få Albin att sluta gråta efter den lilla bilen. Då satte sig Albin i soffan i köket och tittade ut genom fönstret för att se när Blixten kom tillbaka. För att få ett lyckligt slut på det hela så sa jag efter dagis igår att vi skulle åka till affären och hämta tillbaka Blixten för han hade fastnat där. Jag har aldrig sett Albin äta upp sitt mellanmål så fort! När vi kom till "lilla affären" blev Albin helt salig när han fick syn på Blixten i en liten låda. Han reflekterade inte nämnvärt över hur han hade kommit in i den! :-) Så nu är ordningen återställd!


Givetvis hittade Bjarne original Blixten igår kväll långt in i ett skåp så nu har vi två. Jag tror att Oscar försökte gömma honom där för att få en egen Blixten!

Födelsedag!

Nu har vi en stolt liten 3-åring hemma! För 3 år sedan, den 29/8 2005 kl.10:10, kom det en liten kille till oss som vägde 3500 g och som var 50 cm lång. Här är en av de första bilderna på vår lille Albin.

Som sig bör så firade vi Albin hela helgen. I fredags morse fick födelsedagsbarnet frukost på sängen och han blev väldigt förvånad och glad när vi kom in med flagga och paket och sjöng. På dagis bjöd Albin på glass och jag tror faktiskt att han åt lite! Kors i taket! :-) På kvällen kom mormor och morfar och hälsade på. De hade med sig en massa fina paket med det finaste omslagpapper Albin sett. Det var Blixten och Bärgarn på! (Bilar från Disneys film "Cars"). I rättvisans namn fick även Oscar paket. En Bärgarn bil! Han har lärt sig säga "bäijan" och rabblade detta som ett mantra när han stolt gick omkring med sin bil!

Oscar med "Bärgarn"

I lördags var det dags för kalas på 4h gården. Vädret var helt underbart, solen sken och det var varmt och skönt. Albin blev lite blyg och förlägen när han förstod att alla var där för hans skull och att alla paket var till honom. Efter 15 min viskade han till mig "kan vi åka hem nu?". Men när det var dags att titta på alla djuren så ville han stanna kvar. De fick mata ankor, marsvin, grisar och kaniner. Sen var det dags för höjdpunkten: ponnyridning! Det gick jättebra och alla barn var så söta i sina stora hjälmar när de satt på den lilla ponnyn. Vi avslutade kalaset med korvgrillning, fika och fiskdamm. Tack alla för att ni kom och tack för alla fina presenter! Fler bilder finns på hemsidan.